BPHS Chapter 05. Calculation of Planetary Positions
Sharma (24 ślokas):
अथ ग्रहादिसाधनाध्यायः ॥ ५ ॥
atha grahādisādhanādhyāyaḥ || 5 ||
Translation: Now (atha), a chapter about calculation of the position of the planets etc. (graha-ādi-sādhana-adhyāyaḥ)

Tara Chandra (7 ślokas from Ch.2) / Girdhari Lal (7 ślokas from Ch.2):
अथ पचांगस्थितग्रहेषु चालनमाह
atha paṃcāṃgasthitagraheṣu cālanamāha
Translation: Now (atha), the part about the clarification of the motion of the planets indicated in the Panchanga (paṃcāṃga-sthita-graheṣu cālana-māha).

Devachandra Jha (19 ślokas):
अथ ग्रहादिसाधनाध्यायः ॥ ४ ॥
atha grahādisādhanādhyāyaḥ || 4 ||
Translation: Now (atha), a chapter about calculation of the position of the planets etc. (graha-ādi-sādhana-adhyāyaḥ).

1
Sharma / Jha:
पञ्चाङ्गस्थो मिश्रमानकालः पङ्क्तिसमाह्वयः । सूर्योदयाद्यातकालः सावनेष्ट उदीरितः ॥१॥
pañcāṅgastho miśramānakālaḥ paṅktisamāhvayaḥ |
sūryodayādyātakālaḥ sāvaneṣṭa udīritaḥ ||1||
Translation: The ‘Miśra Māna Kāla' (miśra-māna-kālaḥ) placed in the Almanac (pañcāṅga-stho) is called ‘Paṅkti’ (paṅkti-samāhvayaḥ). The time elapsed from the sunrise (sūrya-udayād-yāta-kālaḥ) [to the desired time] is called ‘Sāvana Iṣṭa Kāla’ (sāvana-iṣṭa udīritaḥ).

māna – measure, dimension
miśra – combined, mixed
paṅkti – line, row in table of Almanac
sāvana – the correct solar time

Tara Chandra / Girdhari Lal:
There is no such śloka

2
Sharma / Jha:
दिनाद्यमन्तरं यच्चतयोर्यातैष्यकंहि तत् । पङ्क्त्याधिक्ये यातसंज्ञमैष्यमिष्टे ऽधिके स्मृतम् ॥२॥
dinādyamantaraṃ yacca tayoryātaiṣyakaṃ hi tat |
paṅktyādhikye yātasaṃjñamaiṣyamiṣṭe 'dhike smṛtam ||2||
Translation: Difference in terms of day etc. (day, ghaṭikā, pala etc.) between them two (Paṅkti and Iṣṭa Kāla) (dina-ādyam-antaraṃ yac-ca tayor), is called Yāta or Aiṣya (yāta-aiṣyakaṃ hi tat). If Paṅkti is greater, then it is called Yāta (paṅkty-ādhikye yāta-saṃjñam). If Iṣṭa is greater, then it is called Aiṣya (aiṣyam-iṣṭe 'dhike smṛtam).

eṣya mfn. (√i fut.), what is to come, future. aiṣya – related to future
yāta – gone, the past time

Tara Chandra / Girdhari Lal:
There is no such śloka

3
Sharma / Jha:
ऋणं धनं दिनाद्यं तद् गुणितं ग्रहभुक्तिभिः । खरसैर्विहृतं लब्धमंशाद्यं चालनं फलम् ॥३॥
ṛṇaṃ dhanaṃ dinādyaṃ tad guṇitaṃ grahabhuktibhiḥ |
kharasairvihṛtaṃ labdhamaṃśādyaṃ cālanaṃ phalam ||3||
Translation: This positive or negative value (in day, ghaṭikā, pala etc.) (ṛṇaṃ dhanaṃ dina-ādyaṃ tad) is to be multiplied by the daily motions of the planets (guṇitaṃ graha-bhuktibhiḥ) and divided by 60 (kha-rasair-vihṛtaṃ). The Quotient (labdham) converted to degrees etc. (aṃśa-ādyaṃ) is called Cālana Phala (‘result of the motion’) (cālanaṃ phalam).

ṛṇa – debt, substruction, minus (in math.)
dhanam – wealth, addition, plus (in math.)
guṇita – multiplied
bhukti – enjoyment, the daily motion of a planet (in astron.)
kha-rasa = 0-6 -> 60
vi-hṛta - set or put asunder, distributed
labdham – obtained (as a quotient in division)
cālana – motion

Tara Chandra / Girdhari Lal:
There is no such śloka

4
Sharma / Jha:
पङ्क्तिग्रहेषु संशोध्यं योज्यं च क्रमशस्तदा । तात्कालिकग्रहा वामं पाते वक्रखगे ऽपि तत् ॥४॥
paṅktigraheṣu saṃśodhyaṃ yojyaṃ ca kramaśastadā |
tātkālikagrahā vāmaṃ pāte vakrakhage 'pi tat ||4||
Translation: Subtract (in case of Yāta-kala) or add (in case of Aiṣya-kala) [the Chalana phala] from/to Pankti (Almanac’s longitude) of planets accordingly (paṅkti-graheṣu saṃśodhyaṃ yojyaṃ ca kramaśas). Then it will be the position of planets for a particular moment of Iṣṭa time (tadā tāt-kālika-grahā). The reverse should be performed in case of nodes and retrograde planets (vāmaṃ pāte vakra-khage 'pi tat).

Tara Chandra / Girdhari Lal:
There is no such śloka

2.39
Tara Chandra / Girdhari Lal:
स्वेष्टादग्रे भवेत्पंक्तिः पंक्तौ स्वेष्टं विशोधयेत् । स्वेष्टात् पृष्ठे भवेत्पंक्तिः स्वेष्टे पंक्तिं विशोधयेत् ।
ऋणं धनं तथा ज्ञेयं चालने विधिरेव हि ॥३९॥
sveṣṭādagre bhavetpaṃktiḥ paṃktau sveṣṭaṃ viśodhayet |
sveṣṭāt pṛṣṭhe bhavetpaṃktiḥ sveṣṭe paṃktiṃ viśodhayet |
ṛṇaṃ dhanaṃ tathā jñeyaṃ cālane vidhireva hi ||2.39||
Translation: If the Paṅkti is ahead of the Iṣṭa kāla (sva-iṣṭād-agre bhavet-paṃktiḥ), then Iṣṭa kāla should be subtracted from Paṅkti (paṃktau sva-iṣṭaṃ viśodhayet). If the Paṅkti is behind the Iṣṭa kāla (sva-iṣṭāt pṛṣṭhe bhavet-paṃktiḥ), then Paṅkti should be subtracted from Iṣṭa kāla (sva-iṣṭe paṃktiṃ viśodhayet).
The first value is the negative and the second is the positive, respectively (ṛṇaṃ dhanaṃ tathā). It is known as method in Chalana (jñeyaṃ cālane vidhir-eva hi).

2.40
Tara Chandra / Girdhari Lal:
अथग्रहाणां तात्कालिकीकरणमाह
atha grahāṇāṃ tātkālikīkaraṇamāha
Translation: Now (atha), part about calculation of planetary positions at particular time (grahāṇāṃ tātkālikī-karaṇa-māha).
Перевод: Теперь (atha), часть о расчете положения планет в определённый момент времени (grahāṇāṃ tātkālikī-karaṇa-māha).

गतगम्यदिनाहतद्युभुक्तेः खरसाप्तांशवियुग्यतो ग्रहः स्यात् ।
तत्कालभवस्तथा घटिनाःखरसैर्लब्धकलोनसंयुतःस्यात् ॥४०॥
gatagamyadināhatadyubhukteḥ kharasāptāṃśaviyugyato grahaḥ syāt |
tatkālabhavastathā ghaṭighnāḥ kharasair labdhakalonasaṃyutaḥ syāt ||2.40||
Translation: The daily motion [of a planet] multiplied by the days passed or remaining (gata-gamya-dina-āhata-dyu-bhukteḥ) and divided by 60 gives the degrees, which when subtracted or added [to the position in Panchanga] (kha-rasa-āpta-aṃśa-viyug-yato) the planet becomes [accurately positioned] for that time (grahaḥ syāt tat-kāla-bhavas). Similarly, for fractions of a day, the minutes obtained by multiplying the Ghatis by sixty (tathā ghaṭi-ghnāḥ kha-rasair-labdha kala) should be subtracted from or added to get its state at the exact moment (ūna-saṃyutaḥ syāt).

5
अथ भयातभभोगसाधनम्
atha bhayātabhabhogasādhanam
Translation (Tara Chandra): Now (atha), a calculation of Bhayata and Bhabhoga (bhayāta-bhabhoga-sādhanam).

Sharma / Tara Chandra (Ch.2, śl. 41) / Girdhari Lal:
इष्टमधिकं नक्षत्रन्यूनं तदाइष्टादित्यनेनज्ञेयम् । इष्टाद्विहीनं च दिनर्क्षनाडी भयातसंज्ञा भवतीह तस्य ।
दिनर्क्षनाडी खरसेषु शुद्धानिजर्क्षयुक्तःसहिते भभोगः ॥ ५ ॥
iṣṭamadhikaṃ nakṣatranyūnaṃ tadā iṣṭādityanena jñeyam |
iṣṭādvihīnaṃ ca dinarkṣanāḍī bhayātasaṃjñā bhavatīha tasya |
dinarkṣanāḍī kharaseṣu śuddhā nijarkṣayuktaḥ sahite bhabhogaḥ || 5 ||
Translation: If Iṣṭa-kāla is more and nakṣatra is less (iṣṭam-adhikaṃ nakṣatra-nyūnaṃ) then (tadā) from Iṣṭa should be known the following (iṣṭād-ity-anena jñeyam) – if day nakṣatra’s ghatikas, palas etc. are subtracted from Iṣṭa (iṣṭād-vihīnaṃ ca dina-rkṣa-nāḍī), it is Bhayāta (bhayāta-saṃjñā bhavati-iha). When this day nakṣatra’s ghatikas etc. is subtracted from 60 (tasya dina-rkṣa-nāḍī kha-raseṣu śuddha) and current nakṣatra is added, then it is Bhabhoga (nija-rkṣa-yuktaḥ sahite bha-bhogaḥ).

Jha:
There is no such śloka

6
Sharma / Tara Chandra (Ch.2, śl. 42) / Girdhari Lal:
इष्टंन्यूनं नक्षत्रमधिकं तदा गतर्क्षनाड्येति ज्ञेयम् । गतर्क्षनाडी खरसेषुशुद्धा सूर्योदयादिष्टघटीषु युक्ता ।
भयातसंज्ञा भवतीहतस्य निजर्क्षनाडीसहिते भभोगः ॥ ६ ॥
iṣṭaṃ nyūnaṃ nakṣatramadhikaṃ tadā gatarkṣanāḍyeti jñeyam |
gatarkṣanāḍī kharaseṣuśuddhā sūryodayādiṣṭaghaṭīṣu yuktā |
bhayātasaṃjñā bhavatīha tasya nijarkṣanāḍīsahite bhabhogaḥ || 6 ||
Translation: If Iṣṭa-kāla is less and nakṣatra is more (iṣṭaṃ nyūnaṃ nakṣatram-adhikaṃ) then (tadā) with previous nakṣatra should be known the following (gata-rkṣa-nāḍyā-iti jñeyam) – if previous nakṣatra’s ghatikas, palas etc. are subtracted from 60 (gata-rkṣa-nāḍī kha-raseṣu śuddha) and Iṣṭa kāla counted from dawn is added (sūrya-udayād-iṣṭa-ghaṭīṣu yuktā), it is Bhayāta (bhayāta-saṃjñā bhavati-iha). When current nakṣatra is added (instead of Iṣṭa kāla), then it is Bhabhoga (tasya nija-rkṣa-nāḍī sahite bhabhogaḥ).
Note: Sharma: tadā -> tathā

Jha:
There is no such śloka

7-8
अथ चंद्रस्पष्टमाह
atha caṃdraspaṣṭamāha
Translation: Now (atha), part of Chandra spashta (exact degree) (caṃdra-spaṣṭa-māha).

Sharma / Tara Chandra (Ch. 2, śl. 43-44) / Girdhari Lal:
गतर्क्षं षष्टिगुणितं भभोगेन च भाजितम् । दस्रादिषष्टिगुणितैर्लब्धं तत्र सुयोजयेत् ॥७॥
तच्चापि द्विगुणं कृत्वा ह्यंकेन विभजेत्पुनः । मृगांकलब्धमंशादीन्सुसाधय द्विजोत्तम ॥८॥
gatarkṣaṃ ṣaṣṭiguṇitaṃ bhabhogena ca bhājitam|
dasrādiṣaṣṭiguṇitairlabdhaṃtatra suyojayet ||7||
taccāpi dviguṇaṃ kṛtvā hyaṃkena vibhajetpunaḥ |
mṛgāṃkalabdhamaṃśādīnsusādhaya dvijottama ||8||
Translation: Bhayata is multiplied by 60 and the quotient is divided by Bhabhoga (gata-rkṣaṃ ṣaṣṭi-guṇitaṃ bhabhogena ca bhājitam), the result is added to number of passed nakṣatras starting from Ashvini, multiplied by 60 (dasra-ādi-ṣaṣṭi-guṇitair-labdhaṃ tatra suyojayet). This amount is multiplied by 2 and divided by 9 (tac-cāpi dvi-guṇaṃ kṛtvā hy-aṃkena vibhajet-punaḥ), the Moon’s degrees etc. will be obtained (mṛgāṃka-labdham-aṃśa-ādīn-susādhaya), oh the best of the Brahmans (dvijottama).

Jha:
There is no such śloka

9
Sharma / Tara Chandra (Ch. 2, śl. 45) / Girdhari Lal:
खखशून्याष्टवेदेन गतिर्भभोगभाजिता । एवं चन्द्रस्य विज्ञेया रीतिः स्पष्टतरा बुधैः॥ ९ ॥
khakhaśūnyāṣṭavedena gatirbhabhogabhājitā |
candrasya vijñeyā rītiḥspaṣṭatarā budhaiḥ || 9 ||
Translation: The motion 48 000 [arc seconds] (kha-kha-śūnya-aṣṭa-vedena gatir) divided by Bhabhoga (bhabhoga-bhājitā) is the average speed of the Moon [in particular nakṣatra] (evaṃ candrasya rītiḥ spaṣṭa-tarā). This is to be considered by learned men (vijñeyā budhaiḥ).

Note: kha-kha-śūnya-aṣṭa-veda – 0-0-0-8-4 -> 48 000
13°20´ * 60 * 60 = 800´ * 60 = 48 000´´ - the length of the nakṣatra in arc seconds

Jha:
There is no such śloka

10
Sharma / Jha (śl. 23):
मेषादौ सायनार्के तु दिनार्धजनिता हि या । द्वादशांगुलशंकोर्भा पलभेत्युच्यते बुधैः ॥१०॥
meṣādau sāyanārke tu dinārdhajanitā hi yā |
dvādaśāṃgulaśaṃkorbhā palabhetyucyate budhaiḥ ||10||
Translation: On the day of the Spring equinox (i.e. when tropical Sun enters Aries) (meṣādau sāyana-arke tu) a shadow produced at the midday (dinārdha-janitā bhā hi yā) from a gnomon (śaṅku– ‘pillar’) of 12 units (aṃgula – ‘finger’) in length (dvādaśa-aṃgula-śaṃkor) is Palabhā (palabhā), – that is said by wise men(iti-ucyate budhaiḥ).

sāyana – proceeding in the way of an Ayana; (in astron.) with the precession or the longitude of a planet reckoned from the vernal equinoctial point.
palabhā – the equinoctial shadow at midday
aṅgula – measure of length, the width of a thumb

Tara Chandra / Girdhari Lal:
There is no such śloka

11
Sharma / Jha (śl. 24):
त्रिष्ठा सा गुणिता दिग्भिर्भुजंगैर्दशभिः क्रमात् । त्रिभिर्हृता ऽन्तिभगता भवेयुश्चरखण्डकाः ॥११॥
triṣṭhā sā guṇitā digbhirbhujaṃgairdaśabhiḥ kramāt |
tribhirhṛtā 'ntibhagatā bhaveyuścarakhaṇḍakāḥ ||11||
Translation: That Palabhā is placed in three places (triṣṭhā sā) and multiplied by 10, 8, 10 respectively (guṇitā digbhir-bhujaṃgair-daśabhiḥ kramāt), last product is divided by 3 also (tribhir-hṛtā 'ntibhagatā). These will be three values of the ascensional difference for that location (Cara khaṇḍaka) (bhaveyuś-carakhaṇḍakāḥ).

carakhaṇḍa – the amount of the ascensional difference.

Tara Chandra / Girdhari Lal:
There is no such śloka

12
Sharma / Jha (śl. 25):
लंकोदया विघटिका गजभान्यङ्कगोऽश्विनः । त्रिपक्षदहना एताः क्रमोत्क्रमगताः पुनः ॥ १२ ॥
laṃkodayā vighaṭikā gajabhānyaṅkago'śvinaḥ |
tripakṣadahanā etāḥ kramotkramagatāḥ punaḥ || 12 ||
Translation: Rising periods of signs at equator (Laṅkodayas) in vighatikas are (laṃkodayā vighaṭikā) 278 (gaja-bhāny), 299 (aṅka-go 'śvinaḥ), 323 (tri-pakṣa-dahanā)– they go in direct order, then in reverse and again direct etc. (etāḥ krama-utkrama-gatāḥ punaḥ).

Tara Chandra / Girdhari Lal:
There is no such śloka

13
Sharma / Jha (śl. 26):
क्रमोत्क्रमस्थितैर्हीनयुताश्चरदलैस्तदा | स्वोदयाः स्युः क्रमान्मेषात्तुलादेरुत्क्रमात्तथा ॥ १३ ॥
kramotkramasthitairhīnayutāścaradalaistadā |
svodayāḥ syuḥ kramānmeṣāttulāderutkramāttathā || 13 ||
Translation: 3 chara-khandas in direct order should be subtracted, then [these 3 chara-khandas] in reverse order should be added (krama-utkrama-sthitair-hīna-yutāś-cara-dalais) [from/to Lankodaya of signs] from Aries etc. in direct order (kramān-meṣāt) – these will be rising times of the signs for the given latitude (Svodayas) (tadā svodayāḥ syuḥ). For Libra etc. the same should be done in reverse order (tula-āder-utkramāt-tathā).

Tara Chandra / Girdhari Lal:
There is no such śloka

14
Sharma / Jha (śl. 27):
स्फुटोऽर्कः सायनः कार्यो भुक्तभोग्यांशश्च ये । स्वीयोदयगुणास्त्रिंशद्भक्ताः कालास्तदाह्वयाः ॥ १४ ॥
sphuṭo'rkaḥ sāyanaḥ kāryo bhuktabhogyāṃśakāśca ye |
svīyodayaguṇāstriṃśadbhaktāḥ kālāstadāhvayāḥ || 14 ||
Translation: The exact position of the tropical Sun (sphuṭo 'rkaḥ sāyanaḥ) is to be obtained (kāryo) [by adding value of Ayanāṁśa to the exact sidereal position of the Sun]. And Bhukta or Bhogya aṁśas (bhukta-bhogya-aṃśakāś-ca) that are multiplied by the rising point of the sign (ye svīya-udaya-guṇās) and divided by 30 (triṃśad-bhaktāḥ) are called Kālas (kālās-tad-āhvayāḥ).

Tara Chandra / Girdhari Lal:
There is no such śloka

15
Sharma / Jha (śl. 28):
अभीष्टनाडीपलतो भोग्यकालान् विशोधयेत् । ततश्चाग्निमराशीनां स्वोदयांश्चाथ शेषकम् ॥ १५ ॥
abhīṣṭanāḍīpalato bhogyakālān viśodhayet |
tataścāgnimarāśīnāṃ svodayāṃścātha śeṣakam || 15 ||
Translation: [In case of using Bhogya-aṃśa method,] Bhogya-aṃśa should be subtracted from Iṣṭa-nāḍī-pala (abhīṣṭa-nāḍī-palato bhogya-kālān viśodhayet) and then Svodayas of signs, which are ahead of Sun [are to be subtracted from the reminder] in direct order one by one (tataś-cāgnima-rāśīnāṃ svodayāṃś), until the sign from which palas cannot be subtracted entirely (ca-atha śeṣakam).

Tara Chandra / Girdhari Lal:
There is no such śloka

16
Sharma / Jha (śl. 29):
त्रिंशता गुणितं भक्तमशुद्धोदयतः फलम् । लवाद्यं सहितं मेषादिकैः शुद्धैस्तु राशिभिः ॥ १६ ॥
triṃśatā guṇitaṃ bhaktamaśuddhodayataḥ phalam |
lavādyaṃ sahitaṃ meṣādikaiḥ śuddhaistu rāśibhiḥ || 16 ||
Translation: [The reminder in palas] is to be multiplied by 30 (triṃśatā guṇitaṃ) and divided by Svodaya of remaining sign (which could not be subtracted is called Aśuddha rāśi) (bhaktam-aśuddha-udayataḥ). The result is obtained degrees etc.(phalam lava-ādyaṃ) added to the signs which were successfully subtracted (Śuddha rāśi) (sahitaṃ meṣa-ādikaiḥ śuddhais-tu rāśibhiḥ).

Tara Chandra / Girdhari Lal:
There is no such śloka

17
Sharma / Jha (śl. 30):
भुक्ते विधौ भुक्तकालान् षष्टिशुद्धेष्टकालतः । विशोध्य गतराशीनां स्वोदयांस्तत्र शोधयेत् ॥ १७ ॥
लवाद्यं तु फलं शुद्धमशुद्धाजादिराशितः ।
bhukte vidhau bhuktakālān ṣaṣṭiśuddheṣṭakālataḥ |
viśodhya gatarāśīnāṃ svodayāṃstatra śodhayet || 17 ||
lavādyaṃ tu phalaṃ śuddhamaśuddhājādirāśitaḥ |
Translation: In case of using Bhukta-aṃśa method (bhukte vidhau) Iṣṭa-kāla should be subtracted from 60 ghaṭikas, and then Bhukta-aṃśa of the Sun should be subtracted from the obtain result (bhukta-kālān ṣaṣṭi-śuddha-iṣṭa-kālataḥ viśodhya). Then Svodayas of the signs which are before the Sun should be subtracted, one by one (gata-rāśīnāṃ svodayāṃs-tatra śodhayet). The result in degrees etc.also (lavādyaṃ tu phalaṃ) [should be subtracted] from Śuddha and Aśuddha signs (śuddham-aśuddhājādi-rāśitaḥ).

Tara Chandra / Girdhari Lal:
There is no such śloka

18
Sharma / Jha (śl. 31):
अयनांशविहीनं सत् स्फुटं लग्नं प्रजायते ॥ १८ ॥
षड्राशिसहितं तच्च सप्तमं भवनं मतम् ।
ayanāṃśavihīnaṃsat sphuṭaṃ lagnaṃ prajāyate || 18 ||
ṣaḍrāśisahitaṃ tacca saptamaṃ bhavanaṃ matam |
Translation: When the Ayanamsha is subtracted (ayanāṃśa-vihīnaṃ) then the true lagna sphuṭa is obtained (sat sphuṭaṃ lagnaṃ prajāyate). By adding 6 zodiac signs to it (ṣaḍ-rāśi-sahitaṃ tac-ca) the 7th house is obtained (saptamaṃ bhavanaṃ matam).

Tara Chandra / Girdhari Lal:
There is no such śloka

19
Sharma / Jha (śl. 32):
स्वेष्टकालान्न संशुद्धयेद् भुक्तंभोग्यं यदा तदा । त्रिंशता गुणितं स्वेष्टं स्वोदयाप्तं लवादिकम् ॥ १९ ॥
यत्तद्धीनं युतंकार्यं कार्यं लग्नं स्फुटं भवेत् ।
sveṣṭakālānna saṃśuddhayed bhuktaṃbhogyaṃ yadā tadā |
triṃśatā guṇitaṃ sveṣṭaṃ svodayāptaṃ lavādikam || 19 ||
yattaddhīnaṃ yutaṃ kāryaṃ kāryaṃ lagnaṃ sphuṭaṃ bhavet |
Translation: If Bhukta or Bhogya-kala of the Sun cannot be subtracted from Ishta-kala (sva-iṣṭa-kālān-na saṃśuddhayed bhuktaṃ-bhogyaṃ yadā), then Ishta-kala is multiplied by 30 (tadā triṃśatā guṇitaṃ sveṣṭaṃ) and is divided by Svodaya (svodaya-āptaṃ). The result in degrees etc. (lava-ādikam) added to or subtracted from [the Sun position (yat-tadd-hīnaṃ yutaṃ kāryaṃ kāryaṃ) will give Lagna sphuṭa (lagnaṃ sphuṭaṃ bhavet).

Note: Special case when birth time is close to sunrise

Tara Chandra / Girdhari Lal:
There is no such śloka

20
Sharma / Jha (śl. 33):
द्युरात्रिगतशेषेष्टघट्योरल्पं तदुन्नतम् ॥२० ॥
नतंदिननिशोरर्द्धमुन्नतोनंप्रकीर्त्तितम्।
dyurātrigataśeṣeṣṭaghaṭyoralpaṃ tadunnatam ||20 ||
nataṃ dinaniśorarddhamunnatonaṃ prakīrttitam |
Translation: The passed ghaṭis or the remaining ghaṭis of the day or the night, for the moment of Ista-kala (dyu-rātri-gata-śeṣa-iṣṭa-ghaṭyor) whichever is less (alpaṃ) is called the Unnata kāla (tad-unnatam). The Unnata kala when deducted from the half of the day or the half of the night (dina-niśor-arddham-unnata-ūnaṃ) is called Nata kāla (nataṃ prakīrttitam).

Note: un-nata n. elevation, ascension, elevated part, means of measuring the day.
nata n. zenith-distance at meridian transit, hour-angle or distance in time from meridian, inclination

Tara Chandra / Girdhari Lal:
There is no such śloka

21-2
Sharma / Jha (śl. 34-35):
नतात्पलीकृतात्पूर्वापरस्माद् भुक्तभोग्यतः ॥२१॥
लङ्कोदयैः साध्यते यल्लग्नं तद्दशमाभिधम् । सषड्भेदशमे ज्ञेयं चतुर्थं द्विजसत्तम ॥२२॥
natātpalīkṛtātpūrvāparasmād bhuktabhogyataḥ ||21||
laṅkodayaiḥ sādhyate yallagnaṃ taddaśamābhidham |
saṣaḍbhe daśame jñeyaṃ caturthaṃ dvijasattama ||22||
Translation: By using Nata-kala converted in palas (natāt-palīkṛtāt) whether it is East or West (pūrva-aparasmād), applying Bhukta or Bhogya (accordingly) of signs (bhukta-bhogyataḥ) rising at equator (Lankodaya) (laṅkodayaiḥ), that Lagna which is Dashama lagna is obtained (sādhyate yal-lagnaṃ tad-daśama-abhidham). When six signs are added to that Dashama lagna (sa-ṣaḍbhe daśame), it is to be known as Chaturtha lagna (the 4th house) (jñeyaṃ caturthaṃ), oh the best of the Brahmins (dvija-sattama).

Note: Bhukta – the elapsed portion of sign. Bhogya – the remaining portion of sign

Tara Chandra / Girdhari Lal:
There is no such śloka

23-4
Sharma / Jha (śl. 36-37):
लग्नंसुखात् सुखं कामाद् विशोध्य त्रिभिराहरेत् । एकांशद्विगुणञ्चापि युञ्ज्याल्लग्नचतुर्थयोः ॥२३ ॥
षड्भावाः सन्धयश्चैवं पूर्वापरयुतेर्दलात् । ससन्धयः षडेवं ते भार्धयुक्ताः परेऽपि च ॥ २४ ॥
lagnaṃ sukhāt sukhaṃ kāmād viśodhya tribhirāharet |
ekāṃśadviguṇañcāpi yuñjyāllagnacaturthayoḥ ||23 ||
ṣaḍbhāvāḥ sandhayaścaivaṃ pūrvāparayuterdalāt |
sasandhayaḥ ṣaḍevaṃ te bhārdhayuktāḥ pare'pi ca || 24 ||
Translation: The Ascendant is subtracted from the 4th house, and the 4th house is subtracted from the 7th house (lagnaṃ sukhāt sukhaṃ kāmād viśodhya); [both the resultants] are divided by three [separately] (tribhir-āharet). One part and two parts (eka-aṃśa-dvi-guṇañ-cāpi) should be added to the Lagna and to the 4th house (yuñjyāl-lagna-caturthayoḥ). Six bhavas and their sandhis [are calculated] (ṣaḍ-bhāvāḥ sandhayaś-caivaṃ) from the half of sum of previous and next (pūrva-apara-yuter-dalāt). Adding 6 signs (half Zodiac) (bha-ardha-yuktāḥ) these six bhavas with sandhi (sa-sandhayaḥ ṣaḍ-evaṃ te) gives the rest 6 bhavas (pare 'pi ca).

Tara Chandra / Girdhari Lal:
There is no such śloka
It was Grahādi Sādhana Adhyāyaḥ (05)
© Fedorova, Natalia Leonidovna 2023-24 | All rights reserved